Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet Àr att upptÀcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet Àr anvÀnde vi oss av de förmÄgor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn pÄ begÄvning och Àven myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begÄvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Denna studie handlar om hur lÀrare ser pÄ elever med sÀrskild fallenhet för matematik. FÄr de den stimulans som de behöver för att fortsÀtta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn den undersökningen har byggts pÄ och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklÀrare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen Àr sjuttiofem lÀrare frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio.

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lÀrare undersöka hur matematikintresset sÄg ut hos eleverna i Är 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,rÀkna mycket i matteboken och att tycka matematik Àr roligt. Matematik upplevdes som nÄgot man gör i skolan vilket upplevdes som trÄkigt och nÄgot man mÄste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. LÀrarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad frÄn eleverna ansÄg de att intresse Àr en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framÄt samt glÀdje.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syftet med denna studie var att fÄ en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man mÄste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har tvÄ manliga lastbilsförare med lÄng erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sÀtt att se pÄ vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram Àr att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svÄrt att sÀtta ord pÄ vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om nÀr det gÀller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som fÀrdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom fÀrdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för nÄgot, du har förmÄgan att utföra en handling. Denna förmÄga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det gÄr inte att förutsÀga hur lÄngt en enskild förmÄga kan utvecklas.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..